Tre tal, inte ett

Ditt resultat på högskoleprovet består av tre normerade poäng: en för den kvantitativa delen, en för den verbala och en för hela provet. Alla ligger mellan 0,00 och 2,00 i steg om 0,05. Det är poängen för hela provet som används vid antagningen, men delpoängen visar var du har mest att hämta.

Från antal rätt till normerad poäng

Den kvantitativa delen har 80 uppgifter (två provpass om 40) och den verbala 80. Antalet rätt i varje del, råpoängen, översätts till normerad poäng med en tabell som UHR fastställer för just det provet efter provdagen. Tabellen bygger på hur alla provdeltagare skrev: normeringen gör att 1,0 betyder ungefär samma sak oavsett om provet var lätt eller svårt det året.

Hela provets poäng är medelvärdet av de två delpoängen, avrundat till närmaste 0,05. Har du 1,3 på kvantitativ och 1,6 på verbal blir hela provet 1,45.

Varför tabellen skiljer sig mellan prov

Ett svårare prov ger en snällare tabell: samma normerade poäng kräver färre rätt. Därför går det inte att säga exakt hur många rätt som ger 1,5 i förväg. Ett riktvärde från tabellerna i vårt arkiv (0 prov med publicerad normering): runt 65 till 70 rätt av 80 i en del brukar ge 1,5, och 2,0 kräver i regel 76 eller fler. 1,0 ligger ofta kring 50 rätt. Varje provs egen tabell visas på provets sida under Gamla prov.

Så använder vi tabellerna här

Gör du ett provpass eller ett helt gammalt prov på 2noll.se räknar vi din normerade poäng med just det provets tabell när UHR publicerat den. För prov utan tabell i arkivet använder vi ett snitt av de andra tabellerna och markerar poängen som ungefärlig. Eftersom ELF saknas i alla publicerade prov skalar vi den verbala delens 30 uppgifter per provpass upp till 40 innan tabellen används; även det markeras som ungefärligt.

Prognosen under Resultat går ett steg längre: den tar din träffsäkerhet per delprov i de senaste övningarna, räknar om till en förväntad råpoäng per del och slår upp den i snittabellen. Det är en uppskattning av var du står i dag, inte en förutsägelse om provdagen.

Vad som räknas vid antagningen

Det är ditt bästa resultat som räknas, och resultat är giltiga i åtta år. Du kan alltså skriva provet igen utan risk; ett sämre resultat ersätter inte ett bättre.